ATT VARA eller inte vara...

... vegetarian...

efter att ha bott tillsammans med en vegan och flera vegetarianer i kenya hade jag stött och blött ämnet ifråga ett flertal gånger... att äta kött var för mig naturligt, kött är gott och människor ÄR köttätare. även om jag kunde tycka synd om djur som slaktades på grymma sätt så... tja. jag tänkte inte så mycket på det.
många diskussioner med kotten senare hade min syn på saken ändras...rent principiellt kom jag fram till att jag höll med kott. 
och principer är inte värt ett skit om man inte följer dem...

så jag följde dem. åt inte kött. det funkade. fine, jag kunde sakna det och pappa var smått förkrossad "men , hanna vi ska ju äta köttfärslimpa...! det tycker du ju om!"  mamma tyckte det var ganska kul att experimentera och hitta nya vegetariska recept, när jag själv skulle laga mat blev det mest ..wok. och wok. och wok.  jag flyttade hemifrån. åt ännu mera wok. BARA wok. (en diet man kanske inte kan fungera på i längden. man KAN behöva mer mångsidig kost...)

anledningen till att jag blev vegtarian handlade inte så mycket om djuren och deras rättigheter. mer om vårt överkonsumerande samhälle, om köttindustrins (och fiskindustrins) alla negativa konsekvenser...
 
dock. jag ÄR inte vegetarian längre. inte för att jag ändrat åsikt. jag följer bara inte mina principer längre. vilket gör mig till en hycklare...  :S  


men... häromdagen cyklade jag förbi hagen med de små kalvarna. de hoppade runt, ystra och glada och lekte med varann. och då insåg jag, med ett visst obehag att..:   
"shit.... och er äter jag..."




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0